Påhitt

Idag kommer BJ!!

Jag har hittat på lite bus.

Hoppas hon uppskattar dem!

kram
ingla

Sömnbrist

Trött
uppgiven
och lite ledsen

Spöket "Inte-sova" ställer till det så.

Först blir man korkad - ointelligent!
Jo, helt dum i huvudet.
Brist på sömn tar ifrån dig det lilla IQ du hade.

Sedan kommer annan skit.
I alla fall under natten
(alltså nu kl 03.00)
då ingen liksom säger emot.

Och i sömnbristens spår
följer sällan glada tankar.

kram
ingla

Ultraljudspunktion

Idag är det provtagning.

Är inte ett dugg oroad.
De vet vad de gör!!

Det som oroar mig
är att jag ska orka ta mig till sjukan.

Hem kommer gå som en dans,
då kommer Världens Bästa Karlsson
och hämtar mig!!


kram
ingla

Den i magen

Jo men det låter väl klämmigt?!?!

Nej, det är bra,
äntligen ska vi ta prov på "den i magen"

Inte en sekund för tidigt om du frågar mig.
Tror att den kan vara större än de där 22cm
som syntes på förra skiktröntgen.

Och den ställer verkligen till det för mig,
det var mycket enklare att vara höggravid!!
Mycket enklare!!!!

Jag når inte golvet.
Faktiskt når jag inte riktigt mina fötter
som jag skulle vilja.
Men det som stör mig
är att jag flåsar som en kolpatient
på väg upp på Mount Everest!!

Fast idag nämde jag försiktigt för Syster
att det kanske kanske är lite bättre.
Eller så är det min inställning.
Eller så inbillar jag mig.
Fast det kvittar ju ;)

Med lite bättre menar jag millimeterbättre,
ingenting någon annan skulle se
(antagligen för att det är inbillning)

Fast allt kvittar ju egentligen;
För jag har inte ont,
tarmarna sköter sig
och imorgon ska jag ta prov!!

kram
ingla

Matad

Känns som om magen växer.

Bestämmer att det beror på
Systers eminenta kokkonst i två dagar!!

kram
ingla

Förklarad tystnad

När det kör ihop sig riktigt med smärtor och skit
då blir jag lite tyst.
Jag skriver inte här,
jag skriver inte ens i min dagbok faktiskt.

Jag försöker att skärpa mig
för ni är några UNDERBARA som bryr er om
och ni vill veta gott och ont.

Jag har övat mig på att gnälla lite i korta meddelanden på facebook.
Det fungerar sådär.
Eller jo, det fungerar faktiskt riktigt bra.

Men när kortisonet verkar smärtlindra min mage
och jag huvudlöst besviken måste stå ut med
att ryggen vrider sig i plågor av den pådyvlade
produceringen av vita blodkroppar
- Ja, då vill jag inte verka tjatig och dra det med för er.

Det blir ju så mycket gnäll!!
Och jag är trött på att gnälla!

Och trött på att gnälla om hur mycket jag gnäller.......

kram
ingla

Klämmig

Jo, men så här klämmig är jag just nu då.....

Jag laddar intensivt för heldagsprojektet
"Ingela ska duscha".
Jupp, så äckligt är det på Hagagatan.

Det gör ont i axelfästena,
eller var fan nu armarna sitter fast,
för armarna dras så hårt mot golvet.

Benen värker,
men det är vanlig Taxoterevärk
så det är inget att tjafsa om.

Det som får mig att lystra
är tyvärr att jag känner dragningar i magen.

Min kortisonresa är slut för denna period
och det verkar verkligen som om den allena gjorde mig smärtfri i magen.

Varför och hur har jag ingen aaaaaaning om.
Men idag är sista utfasningsdagen,
tog bara två piller i morse,
och jag börjar känna hur det "drar" i magen.

Men som jag sa till Underbara Syster;
Kanske får jag inte lika ont denna gång!!!!

Och det tänker jag ju hoppas,
och jag tänker ju tänka positiva tankar,
och jag tänker fokusera på det som är bra.
BLA BLA BLA BLA

Floskelberget är väldigt halt och svårklättrat
när man är så trött att man inte orkar kräkas
på hur trött man är.......


Kram
ingla

Trötthet och Karlsson

Jag är så tacksam att ingen jag har nära
behöver cellgifter
och då tänker jag på Taxotere.

Jag är innerligt tacksam för det
och önskar en konstant fortsättning
i samma spår.

Men det hindrar inte
att jag just idag
känner mig lite ensam.

I onsdags fick jag så hög dos jag kan få
av detta gift
och det gillar jag
(Döda, döda, döda)

Men biverkningarna går inte längre
att blunda för.

Idag har jag laddat sedan jag vaknade
för att orka skriva ett inlägg på bloggen.
Det tog ungefär 6 timmar.

Jag oroar mig så för att Underbara Karlsson
ska komma förbi med tv´n jag ska få.
Som det är nu orkar jag nämligen inte gå och öppna dörren.
Vi får alla hoppas att jag orkar svara när han ringer.

Men vad ska jag säga?
Det är så svårt att beskriva ju.
Hur ska han förstå att det absolut inte gåååååår
att bita ihop och göra, och vila sedan?

Så just idag
hade det varit skönt med någon
som kunde säga:
Jag vet, jag har oxå varit där.

Fast inte till det priset att någon av er
ska, någonsin, behöva Taxotere.
Nej, då  sitter jag hellre här själv
och gnäller.

Kram på er
ingla

Svar från (ganska gammal) skiktröntgen

Hur ska jag nu göra?
För Dotter, Syster och föräldrar kunde jag rita, vifta och förklara......
Ja, du får helt enkelt tro mig på mitt ord
även om du inte hänger med i logiken

Först och främst, tiden mellan skiktröntgen a och skiktröntgen b
är jag obehandlad, alltså inga cellgifter.

Ingen av analyserna nämner tumören ovanför höger bröst,
det betyder att de inte ser något.
Doktor Ulf känner heller inget när han klämmer.
Bra!!!

Enligt skiktröntgen a har jag en 2 cm skitfan i vänster lunga.
Enligt skiktröntgen b har jag en 2 cm skitfan i vänster lunga.
Bra!!!

I a är tumören i magen 16cm som störst.
I b är den 22cm.
Inte konstigt att det är knöligt och trångt!

Jupp, mät upp 22cm
och tänk sedan att det ska få plats i magen.

Planen nu är att vi ska ta reda på varför den i magen inte gör som de andra.
Vi ska alltså ta prov på den.
Jippi, det har jag velat länge!!

Så hur ser min vardag ut då?
Ja, oftast sitter jag i soffan och då gör inget ont.
Så fort jag ska göra något protesterar magen ljudligt!!!
Jag blir trött bara av att tänka på att jag ska förflytta mig.

Ibland har jag ont!
Och ibland har jag riktigt fördjävligt ont.
Då brukar jag faktiskt skrika,
grunnar lite på omgivningen eftersom sovrumsfönstret alltid är öppet.
Men en del smärtskrik kan man inte hejda,
även om man vill.

Men oftast är det förbaskat knöligt, mellanont
och slut på energi.
Jag tycker att det är jobbigt.

Men på onsdag ska jag få den starkaste dosen man kan få av Taxotere.
(Ja, ja, döda, döda!!!!)
Så jag hoppas att skitfan i magen ska börja krympa på allvar.

Jag har ingen ork att prata.
Har försökt ge vinkar om det men nu säger jag det rent ut;
Om du ringer till mig och du inte är Dotter eller Syster
är risken 99.9% att jag inte svarar!!

Men som jag sagt tidigare;
alla era skrivna hälsningar
(svarar jag ju på)
värmer såååååå skönt i mitt hjärta.

Jag är ledsen att jag inte svarar
- men så är det.

Kram till dig du omtänksamma människa
ingla

Värme

Det värmer så så SÅ mycket
att du hör av dig till mig
när du tycker att jag varit tyst
för länge.

Ditt sms eller mail
får mitt hjärta att sjunga
och min själ att vila.

Och fast jag egentligen mår bra just nu
så finns det ingen ork
varken i ben, huvud eller fingrar.

TACK!!!

Hur skulle vi klara oss utan vänner????

KRAM
ingla

(som somnar varm och go ikväll)