Tankarna snurrar. Eller det är ju egentligen ljug. Jo, de snurrar ju som bara den men jag är inte med. Alltså, jag är inte medveten om att de snurrar. Men jag kom på att det kan ju vara en av anledningarna till att jag nu är så gränslöst trött.
Antagligen är en del av mig riktigt rejält påverkad av att jag har "något" i höger bröstmuskel. Jag är ganska övertygad om att det är en inflammation, men när de drog igång med storsläggan och skulle beställa skiktröntgen av nästan hela mig.... Ja, då var det ingen som sa; Jo, men din analys verkar ju storslagen men vi måste ju vara helt säkra så därför......
Det hade varit synnerligen skönt om någon hade gjort det.
Jag förstår att de, som inte träffat mig förut, går igång och liksom bara ser........ "fd cancerpatient och oj, vad konstigt detta är. Hu så läskigt vi måste genast gå igång på alla cylindrar". Men läkare på Vårdcentraler är inte riktigt lika laidback när ordet cancer kommer på tal. Ja, inte som Onkolog-doktorer i alla fall. Men det kan man kanske inte begära. Läkare på vårdcentraler är ju människor de oxå.
Och jag vet att jag egentligen borde vara mer oroad för mitt bråck plus annat ännu oidentifierat i magen, men det är jag inte.
För jag är oxå människa.
//
ingla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar