Ingrid

En del saker är så stora
att de är svåra att skriva om,
det har du ju redan förstått.

Jag skriver ju såklart inte om ALLA mina känslor
inför att ha fått mitt spridda cancerbesked såklart.
Det går ju inte.

Andra saker kan vara så fina
att de blir svåra att beskriva.

Jag försöker visa er alla hur bortskämd jag blir
av min omgivning.

Idag när jag gick från cellgifteriet
hade jag glömt det lite.
Då var jag ensam i en dum stad vid lunchtid
och alla mina vänner var i andra städer!!!!!!

Jag hade tillräckligt mycket ork för en lunchdate
men ingen att träffa.....
Tulle mig!!!

Det var då jag kom på att jag måste hem
och försöka beskriva min vän Ingrid!!!

Det blir svårt
och det kommer bli alldeles orättvist
men jag försöker:

När jag fick veta att Nenne skulle vara borta på jobb hela förra veckan
insåg jag att jag faktiskt inte ville vara helt ensam en hel vecka.
Lite överraskande för mig,
men så var det.

Jag var fräck och hörde av mig till Ingrid.
"Det ordnar sig" var det omedelbara svaret jag fick.

Och visst ordnade det sig.
Hon tog obetald ledighet
dök upp här och var precis så mycket sällskap som jag klarade av.
Åkte hem när MITT schema blev aktivt
och sa hej då med ett:
Tack för att jag fick komma!
(Ja, du läste rätt)

Jag kan inte beskriva allt vi gjorde och inte gjorde.
Allt vi sa och inte sa.
Men du fattar ju ändå,
eller hur?

Visst undrar man vad man kan ha gjort i sitt tidigare liv??
Jag börjar tro att jag uppfann elden eller pencillinet eller........
Ja, nåt riktigt bra måste det ju ha varit i alla fall.

Tack för att du finns Ingrid!
Och tack för att du finns för mig!!!

kram
ingla