Första gången i Linköping

Då har jag varit hos farbror Överläkaren i Linköping.
Och det är ju inte mer än rätt att jag rapporterar
hur det känns idag,
med tanke på den svarta period jag haft.

Jag var snuskigt tidig
och det var bra
för då kom il Doctore och hämtade mig en kvart före utsatt tid.
Han förmedlade även en känsla av
att han hade nog bara mig och mina metastaser
att pyssla med de närmaste dagarna.

Han log och försökte öppna med att:
-Ja, jag har ju fått ganska mycket papper här......
(Tanke: skickas inte skiten elektroniskt?????????)

Jag avbröt honom och sa ärligt:
- Jag är nog en ganska tuff tant,
men just nu är jag i en svacka,
så du får inte säga något negativt.
Jag vet faktiskt inte om jag vill ha
någon som helst information.
Det är fullt.

-Ok, var svaret jag fick.
Detta är min summering av mötet:

Han lyssnade på mina lungor.
De följande spontana mumlen var trevliga:
- Hm, detta låter ju inte....
- Eller var det inte här....
Följt av att han dubbelkollar i papperen
VAR metastasen i lungan är.

Detta känns bra.
En metastas som han får leta efter
känns inte stor och farlig.

Jag vet sedan tidigare att min (aggressiva o ganska ovanliga)
form av cancer gärna ger metastaser i
lever, lungor och skelett.
(Och så kan man ju få i lilla bäckenet som jag då.)

Då känns det ju lite trevligt att dagens doktor
nu beställt min absolut första skelettröntgen.
Dock är jag medveten om att jag kommer vara
livrädd bortom allt förnuft
när jag får svaren på den.

Jag ska även inom en tvåveckorsperiod göra en ny skiktröntgen.
De vill väl liksom starta upp mig med egna bilder.
Men det känns bara bra för mig.
Jag kan inte annat än tänka att en skiktröntgen UTAN
lunginflammation
kan ge finare bilder.

Alltså, inget är ändrat från igår.
Jag byter till ett annat cellgift
eftersom det bästa slutat funka.
Nu blir det det näst bästa.

Men jag känner mig mycket bättre.

På bussen hem kunde jag inte annat än undra lite.
kanske kanske är det i Linköping Erikas julklappsmirakel finns??

kram
ingla