Vet inte
om det beror på
att jag tycker mig se
ljuset i tunneln
Eller om den helt enkelt
är för stor.
Men det är näst intill omöjligt
att hitta en sovställning.
Jag sitter vaken,
så trött så jag gråter,
men minns snart
- det är nedräkning.
Och nu är det bara
två nätter till
att stå ut!!!!!
kram
ingla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar