Tänk så olika vi kan tänka ibland.
Här är det fullständigt naturligt att ha heltäckningsmatta i trappuppgången och i brandtrappan.
Här är det fullständigt naturligt att hela kassakön väntar medan en mamma packar klart sina varor, rotar reda på chipspåsen barnet vill ha och SEDAN betalar för sina varor så att vi andra kan få komma framåt i kön.
Lika mycket som detta land ger mig lugn och glädje,
lika mycket kliar det i mina fingrar att bara få gå runt och rationalisera alla och allt.
Men det får jag inte göra.
Så jag går bara runt och vet bättre, en ljuvlig känsla!!
kram
ingla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar