Min värld av blommor

Att ensam skulle vara stark
är så dumt så jag är nästan rädd för att säga det högt.
Jo, säger man tillräckligt dumma saker
slår säkert blixten ned i huvudet på en.
JO, sa jag, någon rättvisa måste det finnas!!!!

Jag är inte ensam.
TACK!!!!!!

Och det som jag nu har upplevt är följande;

Min syster har, antagligen med full bergsklättrarutrustning,
automatvapen, glidmedel, list och desperation,
försökt nå fram till mig
"i min lilla lilla värld av blommor"

Hon har klättrat, krupit, gasat bilen,
hoppat fallskärm och slagits med en idiot (undertecknad)
för att lyckas ta sig fram till ett gäng neddragna rullgardiner.

Väl där har hon nu äntligen nått ända fram till en, två,
ja, kanske tre små gardindjävlar.
Nedslitna nu kan jag berätta!!!!

Det är inte så att du per automatik
fattar hur sjuk du är.
Tro mig.
Och jag är speciellt trögfattad,
tro mig där med.

Jag vet att det är flera i min omgivning
som försökt ge sig på samma uppdrag.
All heder åt dem!!
Tacksam!!

Men här och nu var det min Syster som lyckades.

Tänk vilken tur jag har!!

kram
ingla

Skogstrollet

Att vissa saker ska vara så in i Norden svårt att acceptera/lära sig!!
Känner mig trög som ett skogstroll.

Så fort jag har en bra dag
så tror jag att det liksom är lägsta nivån därefter.
Inga bakslag,
ingen återhämtning,
inget negativt.
Nej, nej,

Allt ska bara gå framåt och uppåt
- Hela tiden.


Lite vagt minns jag kanske att jag sov hela förmiddagen.
Och om jag minns det, så minns jag även
att jag hade en riktigt skitdag innan,
så det var ju inget konstigt att vara utslagen hela förmiddagen.

Hade en helt underbar eftermiddag igår.
Tänker inte berätta vad jag klarade av alldeles själv,
för det vill du inte veta.
Men stolt som en tupp,
och innerligt tacksam,
det var jag.

Så givetvis vaknar jag med inbillningen att jag idag ska kunna
ja, kanske inte delta i skid-sm,
men stå där som åskådare minsann.....

Men så blir det inte.
Jag ligger däckad även denna förmiddag
och blir såklart skitdeppad av det.

Jag darrar som en avtändande knarkare
alternativt himla gammal tant.
Mina muskler beter sig nämligen
SOM OM  jag har deltagit i skid-sm.

Det är bara det att jag har bara presterat
en liten promenad till toan.
Ja, sedan satt jag ju vid bordet och åt lunch försås.
Men då hade jag redan börjat darra.

Jag är såååååå dålig på bakslag
eller ens återhämtning.

Trög som ett skogstroll!!

kram
ingla

Berätta om 5 bra saker som hänt senaste månaden

Ohhh, fem saker!!
Hinner tänka på hur många som blivit sjuka
och hostat upp sina lungor
- och hur de mår bättre nu.
Men det får vara lite bredvid.

Sak ett;
Jag har kommit igång igen med mitt vita handarbete.

Sak två;
Jag fick ordning på telefonens minne
utan alltför stora förluster däri.

Sak tre;
Allt strul med Sols förra arbetsgivare
verkar ha ett slut.

Sak fyra;
Jag har tittat/ tittar på TVÅ bra och långa serier på dvd!!!

Sak fem;
Ok, EN cancergrej då.
Jag fick sängen.
Det gör att jag kan kliva upp själv!!!



kram
ingla

Berätta om ett favoritplagg

För flera år sedan fick jag en fleeceponcho
med mig hem från en väninna.

Den är brun, en färg jag sällan använder till något
men det kvittade mig.

Ägarinnan menade att hon inte använde den
och det är konstigt för hon är alltid så frusen av sig.
Men det var väl något mellan dem
som helt enkelt inte sa klick.

Fast med mig klickade det på
så det dånade omkring oss.

Den är sydd av tre rektanglar
och någon har orkat klippa fransar.

Som att svepa in sig i en fleecefilt,
fast den hänger kvar utan att man behöver hålla i den.
PERFEKT!!!

Tack ia!


kram
ingla

Hård bedömare

Igår kväll kom jag på något klokt.
Så med darrande fingrar
(jo, jag darrar som en gammkärring)
skrev jag ned saker som jag klarade av under dagen.
Ja, som var framsteg från tidigare dagar.

När jag är trött eller rädd för ryggsmärtan
är det så infernaliskt lätt att glömma framstegen.

Så jag skrev ned några punkter.

Idag har jag redan något att lägga till
och det behöver jag verkligen.
För enligt mig började dagen med misslyckande.

Jag var helt enkelt tvungen att ta extra piller
för att klara av/och våga kliva upp.
Jag var alldeles för stel i ryggen.
Och jag vill ju egentligen klara mig på "grundmedicineringen"
som doktor och jag kommit överens om.

Igår gjorde jag det,
men inte i morse.

Nu skulle jag stolt kunna skriva in
att jag suttit uppe vid bordet.
Först käkade jag frukost,
sen satt jag kvar nästan en timme med datorn.

Men det blir ju lite fusk tycker jag eftersom jag tog extra morfin i morse.

Fan, att jag ska vara så hård mot mig själv!!!!

kram
ingla

Berätta dina framtidsdrömmar

Oh, det är enkelt!!

Några av mina framtidsdrömmar:

• att sitta ute med solen i ansiktet
• att orka sätta mig tillrätta i sängen själv
• att åka till Junibacken
• att laga mat
• att lyssna på Spanarna i P1
• att göra kola
• att hälsa på i Grythem
• att äta min julklapp hos Britta och Lennarts kött
• att inte vara kortisonsvullen i ansiktet och i halsen
• att få tag på fler partyliteljus
• att orka läsa
• att se klart hela House of Eliott med Ingrid
• att "skjutsa rôva" (bara köra runt lite i bil)
• att sitta på fik på NK och bara titta lite
• att äta vb-ostsmältis
• att äta en semla
• att sitta på Harrys - äntligen

Sen finns det ju såna här:

• att vara mer tålmodig
• att vara bättre på att visa tacksamhet
• att kunna lyssna bättre

kram

ingla

PS.
Konstigt, den som upptar min vardag mest kommer här sist:
Att hitta en smärtstillande lösning på ryggproblemet.

Berätta vad du önskar dig i julklapp

Ja, det blev ju lite tokigt,
man gör ju inte önskelista i januari!!

Och så det där ni vet:
en frisk har många önskningar,
en sjuk bara en.

Och det är SKITSANT!!!!!!!

Men om jag skulle önska,
vad skulle jag då önska.......

Ja, det skulle väl  vara Pettson och Findusböckerna
de är så mysiga att krypa in i.
Jag tycker Pettsons köttbullar är delikata!!!

Och jag vet en hemlighet!!
På posten, hanterar de nu - as we speak
Stackars Pettson
Kackel i Grönsakslandet
Pannkakstårtan
och När Findus var liten och försvann.

Julklapp från AG och H
Tackar!!!


kram
ingla

Bath

Njuta!

Du som tröttnat på mina ord om Världens Bästa Födelsedagspresent,
får hemskt gärna helt enkelt strunta i detta inlägg.
Jo, hoppa över bara!!

Men för mig räcker det med en blick på en mugg,
givetvis likadan som vi hade på rummet.

Eller en bildsekvens på tv.

Ja, det räcker med att se visitkortet.

Jag behöver bara stänga ögonen så är jag där igen.
Kanske sitter jag djupt försjunken i de underbara fåtöljerna
som huserade i rummet.

Vi åt gott,
hade benen upplagda,
Sols dator med underhållning
och satt där bredvid varandra.

Vi bara var.

Och det är klart att vi skulle kunna "bara vara"
lite var stans som helst,
jag och min Underbara Unge.
Vi kan det!!
Bara vara..........

Och visst är det bra!

Men nu råkar jag ha detta underbara att drömma tillbaka till.

Jag behöver bara blunda.
Och knappt det!!

kram
ingla

Då.........

......... ska vi se.

Jag har inte tagit morfin i förebyggande syfte,
och det har fungerat.
Jag har bara ont i ryggen,
inte ONT, eller knivsmärta.

Mamma och jag har tusen bra idéer
och det är inte kattskit.

Jag har tackat nej till hemtjänsten idag.
För vad ska de göra här
om jag klarar mig själv (nästan)?

Sängen har kommit
och den fyller sin funktion.

Jag klarar nästan av saker
jag klarade av innan.

Mamma (som bor här) säger att
jag är tydligt piggare idag,
om vi jämför med igår.


Alltså ska jag sluta grina
av all hjälplöshet och maktlöshet!

kram
ingla

Stannad tid!!

En del saker är svåra att förstå.

Att Zeb Macahan liksom aldrig blev gammal
eller slutade vara cowboyig
det var väl logiskt.

Men annat är inte lika enkelt för små Ingelahjärnor

Här till exempel ska jag fatta
Att Elsie blir äldre,
fast hon ser ut så här på varje upplysningsaffisch
över jorden......

kram
ingla