torsdag 29 november 2012

Ovälkomna tankar

Så här är det nämligen:

Cellgifter ger sig inte på hjärnceller.
Det är ju lite bra, tycker jag,
för jag behöver de jag nu har.

Men det betyder oxå
att eventuella metastaser inte näpsas.
Det är ju lite trist.
Och tillsammans med det faktum
att jag inte röntgar huvudet någon gång
kan alltså vad som helst hända där uppe i lilla huvudknoppen.

Vaknar man då fyra nätter i rad
av att huvudet håller på att explodera,
(att gråta är inte att tänka på
men några tårar rinner försiktigt över kinden)
börjar tankarna dansa en egen dans
runt fyratiden på morgonkvisten.

Dansen visar tydligt att:
- Så här ont i huvudet kan man inte ha
utan en rejäl orsak,
exempelvis metastas.

Då är det skönt att tillhöra LAH!!!
Jag bollade min huvudvärk med sjuksköterskan Thomas
berättade om klockan-fyra-oron
och vi grunnade på antagliga orsaker.

Syrran menade att mycket händer med
Dotterns liv - det kan orsaka huvudvärk.
Mamma kom på att jag borde kolla blodtrycket.
Bra idéer, båda.

Idag ringde Underbara doktor Kerstin
(Som Thomas givetvis skvallrat för)
Hon kollade snabbt av:
Hade jag synrubbningar?
Mådde jag illa så jag kräktes?
Var jag yr?

Leendet blev bredare och bredare på min mun
då jag en efter annan kunde svara nekande
på hennes frågor.
Och mycket riktigt,
hon avslutar att med sin underbara klingande
(eller är det kanske skorrande?)
tyska brytning meddela
att hon finner det högst otroligt
att det skulle ha spridit sig till hjärnan
Men hittar vi ingen vettig lösning
och får stopp på huvudvärken
så ska vi ju såklart kolla upp det med.

Och jag tänker lita på henne,
även klockan fyra i morgon bitti.

kram
ingla

måndag 26 november 2012

Limbo

Alltså,
jag är ALLDELES FÖR PIGG
för att bara ligga i sängen

Men jag är ALLDELES FÖR SVAG
för att orka göra något vettigt alls

Jag menar absolut INTE ATT KLAGA
varje framsteg är guld värt.

Jag ville bara påpeka
att även fast allt snurrar på i rätt riktning
så är det I ALLA FALL syndast om mig!!!!!!!!

kram
ingla

lördag 24 november 2012

Dagsrapport

Vaknade femtioelva gånger från 01 till 09 inatt
eller om det räknas som morgon??
Det var alldeles tungt över bröstet
och jag var alldeles för varm.

Men lugn
- inte ett dugg sjuk alls
Nej, Gibbson sex månader
och full av päls
reds av någon mara
som gjorde det omöjligt att sova annorstädes
än i halsgropen på mamsen.

Proppar kroppen full av två sorters penicillin
då det huserar baskelusker i op-ärret
och så har jag såklart ...... UVI

Grunnade motvilligt på uppgång vid niotiden
men sköt upp det till tiotiden.
Gick upp och diskade lite,
fixade lite och njöt av att inte ligga i sängen.

Vid tolvtiden kom två sötnosar
för att ta prover och lägga om såret.
Den ena elev, den andra fru Försiktig
underförstått; det gick inte blixtfort precis.
Men de är så söta så det gör inte ett dugg.

JAG har svängt ihop vår (ganska sena) lunch
och det känns ljuvligt.
Ja, att vara en som orkar något.

Nu har jag lyssnat på några gamla Spanar-program
och handarbetat duktigt under tiden.

Jag ska prova gungstolen som sittplats ikväll
medelst rullstolens sittdyna som sittkudde.
Det kan annars väldigt fort bli träsmak i rumpan.

Nu ska jag fortsätta mitt surfande
med mailskrivande
och lite facebookande

Idag är alltså en väldigt, väldigt bra dag.
Tjo hoo

kram
ingla

måndag 19 november 2012

Kelig Gibbson

Sista halvan av min sjukhusvistelse
så fick katten Gibbson komma och bo hos
mormor och morfar.

Där blev han ju såklart exakt
hur mycket bortskämd som helst.
Både när det gäller godsaker att äta
och såklart keltid!!

När han kom tillbaka hem
tassade han runt och kollade
om allt var som han hade lämnat det.

Mig struntade han ganska rejält i.
Jag var totalt ointressant.

Men så var det som om
han hade gått igenom alla kontrollpunkter
och fann att allt var i sin ordning.

Nätterna igenom ska han sova på mig,
precis som när han var liten.
Och på dagarna tycker han nog
att all tid är keltid.

Så fort jag ligger och vilar
är jag tvungen att lägga en kudde på magen,
Gibbson skiter högaktningsfullt i att jag har ett halvläkt blixtlås på magen.
Han kan ta sats från, ja var som helst,
och sedan landa - pang - på magen.
Då är det livsviktigt att ha kudden som skydd.

Denna kudde är dock inget som Gibbson föredrar.
Han gör vad han kan för att undvika den.

Jag ber om ursäkt för den dåliga bildkvaliten
men det är inte lätt att fota en mysande katt
som ligger på ens mage!!!



Här ser du det vita hörnet på "magskyddskudden"
 
 
Här är skyddskudden överlistad
och det är nu bara en mysig pläd mellan Gibbson och min mage.


kram
ingla

lördag 17 november 2012

En önskan?

Ja, jag har ju förut haft funderingar kring
"När du är frisk har du tusen önskningar,
när du är sjuk, bara en"

Men som jag sa sist;
Mycket vill ha mer!

Jag önskar så att Sol slapp göra allt hon gör för mig!!

Ja, jag är medveten om att hon är 21 år
och skulle kunna vara en gift trebarnsmor
och bo i Australien.
Men hon är i alla fall min unge!!

Hon gör allt hon kan för att underlätta livet för mig.
Nja, egentligen lögn,
hon är anledningen till att mitt liv fungerar.

Och visst säger hon att det är vad hon vill göra
- och jag tror henne
Men jag önskar i alla fall att hon slapp!!

Idag kom jag äntligen hem från sjukhuset.
Äntligen!!!
Och hur lycklig jag än är,
hur redo jag än menar att jag är,
så tar krafterna slut ibland.

Och jag önskar så att Sol slapp trösta mig
när jag gråter av utmattning.
Att hon slapp hålla om mig
när jag gråter för att jag gråter.

Hon är min unge
och jag vill faktiskt inte att hon ska behöva ta hand om mig.

Och jag skiter i alla tröstande ord
du nu kan komma på,
som är kloka och sanna.
Som är tröstande
och omtänksamma.

Jag vill verkligen inte ha det så här.
Och jag vill verkligen inte
att det ska vara så här
- alls.

kram
ingla

onsdag 14 november 2012

Symptomer, ett gäng

Alltså, jag ställer mig frågande!!!

Det kan ju inte vara så att jag är ett enkelt fall för doktorerna precis....
Jag hittar ju knappt ut själv.

Idag har jag legat som en ynklig räka hela dagen.
Sov dåligt inatt och följden är jäkligt stillsam dag eferåt.

Så vad har jag då för åkommor?
Det såsar inte mer än vad som är ok ur mitt snitt.
När jag reser mig från sängen har jag SVINONT
på en handflatstor fläck,
men när jag väl kommit upp i stående återgår det ganska snabbt till
inget ont

Kanske är jag fnoskig, men jag har fönstret öppet på rummet
så höstens kyla kommer in.
Jag kan frysa så jag skakar, men har jag gått tjugo meter i korridoren
svettas jag som en korvstackare på grillen.

Det serveras mat här och jag är väldigt hungrig när den kommer,
efter tre tuggor är jag klar.
Lite dumt kan tyckas eftersom jag då får gå hungrig.
Faktiskt så hungrig att jag blir illamående.

Jag låg här på kvällskvisten, illamående av hunger
och hade just svalt sömnpillren.
Hela kroppen började göra  ont, liksom värka och som myror överallt.

Jag satt där på sängkanten, hulkade, mådde illa och längtade hem.
Så drog jag av mig proppstrumpedjävulen.
Och visst riskerar jag propp i vänster ben,
men nu vill jag inte lägga mig ned och grina åtminstone.

Konstigt är dock att jag sitter här med datorn,
ganska pigg och med ideer trots att jag
stoppade i mig sömnpiller för några timmar sedan.....

Jag ska försöka bli utskriven imorgon,
visst måste de lägga om såret
och visst finns det medicin som ska i mig genom porten,
men jag vill i alla fall hem.

kram
ingla

måndag 12 november 2012

Sanning

Jag har sagt det förr
och jag säger det igen:

Mycket är cancerframkallande
men cancer är sanningsframkallande.

Jag väljer mycket oftare att vara ärlig
än artig
nu för tiden.

Det kan var lite jobbigt
för mottagaren.

kram
ingla

söndag 11 november 2012

Motstår småpiller

Jag sitter i min säng
(eller alltså min på sjukan)
Har hoppat ur dagen kläder
och har nu nattlinne
(och proppstrumpedjävlaskitsocka) ;)

Klockan är snart två på lilla natten
och jag tog sömtabletter vid 22.
Kunde inte riktigt djupsomna
utan vaknade en gång var tionde minut
för att jag drömde om skinkan och brieosten
som tidigare på kvällen gift sig i mitt rum.

Men då kunde ju inte jag äta
eftersom vi höll på med vår magkatarrsanalys.
Vid halv två nu inatt hade jag tänkt klart
och fick därför smaka lite

Fokus
Nu sitter jag i sängen
Kroppen påpekar, men inte påträngande,
att jag har två sömnpiller i mig.
Jag sitter och pillar med dator och telefon,
det har inte varit roligt under magsmärttiden.

Jag är trött.
Ibland skriver jag väldigt långsamt
och jag blinkar även ganska jättelänge ibland.

Det känns tryggt och skönt.

Snart ska jag nog lägga undan datorn
och låtsas att jag hänger med i hur de mordutreder på tv.

Ni vet när man är så där trött att lakanen känns ljuvliga
och kudden lagom fluffig

Sov gott

kram
ingla

tisdag 6 november 2012

Sängkantsgnäll

I en vecka har jag nu varit här.
Inne på Linneaenheten (LAH) på sjukan.

Jag har ont i magen.
ibland mer, ibland mindre
Men summan är att min Underbara doktor Kerstin
inte är riktigt nöjd.
Så jag blir kvar här.

Jag har haft det jättebra
och vandrat i korridorerna
så det stått härliga till.
Men nu har jag lite för ont
så här sitter jag i sängen.

Och då blir jag lite sur!!

Har alltså all tid i världen att blogga
och minst lika mycket tid att skriva mail.
Men inget blir gjort.

Jag tycker inte om
när jag bara har gnäll att förmedla

Dr Kerstin vill inte släppa hem mig imorgon,
vad än mina prover visar.
Det bekymrar mig
- Sol fyller på torsdag........

kram
ingla

söndag 4 november 2012

Kontorsdag

Söndag är kontorsdag.
Det har jag snott av svärmor AG.

Jag ligger ju inne på LAH idag
så jag kan ju inte riktigt ha kontorsdag
men lite går minsann.

Jag kan ju kolla upp ett par hemsidor,
rensa lite i mappar
och så vidare

Har dock ett intressant samtal framför mig
jag inte kan göra idag.
Jo, jag har blivit kallad till KK i Örebro serrö!!!
Och avbokar jag inte i god tid kostar det skjortan minsann.

Måste erkänna att jag är synnerligen nyfiken på vad de vill.
Vad kan de vilja?
Operera?
Säga ännu en gång att det inte går att operera??

Som sagt,
ska bli mycket soännande!!!

kram
ingla

fredag 2 november 2012

Farmor i köket

Idag har jag farmor med mig
-mer än vanligt liksom.
Hon dog för alldeles för länge sedan.
Jag har så många frågor kvar.

En del av dem svarar hon på nu.

Idag när jag mår förhållandevis så bra
så har jag en intensiv längtan hem till mitt kök
Mitt kök!!!
Och där är ju hon verkligen aktiv.

Jag har varit med henne och gjort precis allt
i köket - varken jag kunde eller inte.
Något kunde man ju bidra med.......

Utom en sak;
Inte en enda gång fick jag vara med
då hon skar den köpta Skogaholmslimpan med skärmaskinen.

Idag ska jag nog surfa på husmanskostssidor.
Och promenera i korridorerna såklart!!!

kram
ingla

torsdag 1 november 2012

Traskar i tofflor

Det absolut bästa med att
ens doktor är noggrann,
vill lägga om sår varje dag.
Och blir genuint glad
när hon ser mig traska i korridorerna.

Det är inte hennes omtänksamhet som är bäst,
nope, det är att när man traskar i korridorerna
får man använda sina finaste tofflor!!!!

Tra la laaa

kram
ingla