söndag 20 januari 2013

Hård bedömare

Igår kväll kom jag på något klokt.
Så med darrande fingrar
(jo, jag darrar som en gammkärring)
skrev jag ned saker som jag klarade av under dagen.
Ja, som var framsteg från tidigare dagar.

När jag är trött eller rädd för ryggsmärtan
är det så infernaliskt lätt att glömma framstegen.

Så jag skrev ned några punkter.

Idag har jag redan något att lägga till
och det behöver jag verkligen.
För enligt mig började dagen med misslyckande.

Jag var helt enkelt tvungen att ta extra piller
för att klara av/och våga kliva upp.
Jag var alldeles för stel i ryggen.
Och jag vill ju egentligen klara mig på "grundmedicineringen"
som doktor och jag kommit överens om.

Igår gjorde jag det,
men inte i morse.

Nu skulle jag stolt kunna skriva in
att jag suttit uppe vid bordet.
Först käkade jag frukost,
sen satt jag kvar nästan en timme med datorn.

Men det blir ju lite fusk tycker jag eftersom jag tog extra morfin i morse.

Fan, att jag ska vara så hård mot mig själv!!!!

kram
ingla

2 kommentarer:

  1. Jag bestämmer att det ger mer plus i boken att du får göra saker under din dag, än att du blir liggande i sängen och inget orkar. Ät så mycket piller du behöver för att orka leva! Det är ingen som dömmer dig - bara du vet vad DU behöver för att få en vettig dag!

    Löv jo - ta bil! Eller idag: Löv jo - ta pills!

    SvaraRadera
  2. Nu vill jag nog påminna om nått pratat om tidigare:

    Smärta gör oss lite halvkorkade
    - och det är ju plågsamt för oss
    i den äkta (hm ... eller sa vi: enda?) intelligentian :-)

    Men det gör oss också otrevliga
    (alltså utan att vi tänkt så till med vår mördande verbalitet)
    – och dessvärre ofta mot våra nära och kära.

    Därför gör vi oss själva om omgivningen en tjänst
    och tar de piller vi behöver – varken mer eller mindre!
    så blir vi både smartare och trevligare!

    Kram
    /BJ

    SvaraRadera