Snygga ben!!

Gaaahhhhhhh
Jag är helt förvirrad
Totalt snurrig och vet varken ut eller in.

Klockan 22 tar jag min sista medusin
och kan faktiskt bara vrida på huvudet o slockna (igår)

Men klockan 00 vaknar jag
och ber Sol stanna och vakta så jag smiter till toan.

Jag får underbar hjälp av min avgudade Dotter
Så när hon lämnar mig sitter jag bra i sängen
med Datorn i knät.
Jag har dryck på bordet
och, ja, inte är det synd om mig....

Vid femtiden lutade jag mig lite bakåt
och om jag tar i så sov jag en lite truddelutt.
Men vid 06 var jag igång igen.

Jag har fått MASSOR gjort vid Datorn.
Så många mail jag inte svarat på ordentligt,
efter hårt arbete fann jag TILL SLUT vad ett busskort kostar.
Jag har beställt medusin för och kolla vad som händer.
Skrivit ett par ljuvligt cancerfria blogginlägg.
Bytt minneskort i telefonen
OCH DEN GNÄLLER FORTFARANDE - varför????

Vet inte vem jag ska fråga om det,
min bästa tekniska support har nämligen inte en smartphone........
Kanske Sol vill hjälpa mig sedan?

Vid klockan halv sju tordes jag sätta mig på sängkanten.
Vid sjutiden reste jag mig
och insåg tyvärr att nej, törs inte sätta mig på toastolen.
Måste nog förmedicinera mig med morfin för att våga.

Men jag stapplade ut i köket.
Och bökigt blev det,
för nu har jag lovat att ha telefonen med mig om jag är ensam.
Kanske ska jag gå runt med förkläde.
Ingen tokig idé!

I köket klarade jag precis
att rosta två mackor,
bre dem och hälla upp mjölk.

Det tog två rundor till sovrummet
så när jag väl var vid sängen
blev jag stående en stund.
Alldeles för trött för att kunna lägga mig.
Eller jag menar sätta mig.

Men nu är jag i sängen.

Jag glömde helt att tända i taket,
synd för jag ville handarbeta.
Men det får jag ta sedan.

Och så längtar jag riktigt efter att få fota
min fina fina väska,
för jag ska ha in lite bilder
på det i ett blogginlägg om min underbara väska.

Jo, och förvirringen består alltså i
Hur mår jag imorgon?
Hur mår jag i eftermiddag?

JAG var ju så otroligt pigg i själen när jag vaknade,
eller jag vaknade ju aldrig.....

Men det krockar så radikalt med kroppen.
Kroppen är helt bombad!!

Du anar inte vilka snygga och smala ben jag har
(Ja, om du bortser från nålstick, blå knölar och blåmärken)
Men de fyller ju ingen som helst funktion.

Så jag sitter här och tittar på mina snygga ben
och låtsas att jag inte alls darrar som Agda 112  år.

kram
ingla