lördag 27 oktober 2012

Beskrivning

Här sitter jag och leker vuxen
(kaffe och fina tofflor) och kan
KLIA MIG PÅ RYGGEN HUR MYCKET JAG VILL.
(Ryggbedövningen bortplockad)

Jag har en liten anekdot
som kan beskriva lite hur bra allt är.

Jag hade varit uppe ur sängen,
med allt vad det innebär.
Flytta fjärrkontrollen till sängen,
snurra undan slangen till morfindroppet,
byta plats på kateterpåsen,
ställa mig upp,
få på mig tofflorna
(eftersom jag skulle ut i korridoren)
få undan sängbordet,
för att slutligen få fram droppställningen
med min packning.
Kanske två eller tre vilopauser insprängt i detta.

Jag hade som sagt precis kommit tillbaka
och gjort allt det där fast i omvänd ordning.

Nästan enda gångerna jag reflekterar
över smärta
är vid rörelser såsom
sätta mig i sängen,
från liggande till sittande
och såklart resa mig.

Allt detta är klart
och jag sätter igång med en julklapp
(läs handarbeta)
Telefonen plingar
och jag lägger ifrån mig handarbetet
för att pilla på fånen.

Då hör jag ljudet av
"trästicka storlek 6 1/2 träffar golv"!!!

Vad händer?

Jo, jag säger "faderullan"
och gör som de flesta skulle göra,
hämtar tillbaka den.

Vilket betyder
Flytta fjärrkontrollen till sängen,
snurra undan slangen till morfindroppet,
byta plats på kateterpåsen,
ställa mig upp,
få undan sängbordet,
för att slutligen få fram droppställningen
med min packning
och gå runt sängen.

DÄR BÖJER JAG MIG NED
och plockar upp stickan.

Och så allt igen fast tvärtom.......

Nu suckar du och tycker synd om mig
för att det är så mycket jobb.....

SLUTA GENAST MED DET!!

För av gammal vana
har jag ett annat handarbete inom räckhåll på sängbordet
och ännu ett i lådan bredvid sängen.
Givetvis förberedd till tänderna.
Så jag kunde ju suttit kvar.

För i förra veckan hade jag ju kanske behövt en sax
och det orkade jag inte hämta just då
eftersom jag kanske bara suttit i fem minuter,
då hade jag ju givetvis något annat i närheten
att jobba med.

Men idag Skuttade jag upp ur sängen
och svepte upp stickan från golvet.

Livet är ljuvligt!!!!!

Ljuvligt säger jag!!!!


kram
ingla

1 kommentar:

  1. Heja Ingela, jag måste också tänka som du! Tack för inspirationen.

    SvaraRadera